Dörren ut. Exit. Någonstans?
I ett bra tag har jag känt mig så orkeslös. Jag har varit så trött både fysiskt och psykiskt att jag bara har velat dra ner rullgardinen, dra täcket över huvudet och sova fram tills jag hittar orken. Jag har ingen lust till något längre. Jag har kommit in i en ond cirkel, ett mörkt hål och jag hittar inte ut. Ni vet den där känslan som man kan få ibland när man bara vill gå och lägga sig och aldrig vakna upp igen - den känslan påminns jag av dagligen. Och jag fullkomligt hatar den.
Hur fan ska jag hitta dörren ut? Hitta mig själv, hitta mitt positiva och glada JAG igen? All stress i skolan, hemma, vänner you name it, det har blivit för mycket för mig. Hjärnan och hjärtat har sagt stopp. Det är jobbigt att känna att man aldrig räcker till, att man inte ser tillräckligt bra ut, att man inte har de bästa betygen, att man inte har självförtroendet osv. Ja, det är fan-i-mig jobbigt. Kan man inte bara spola tillbaka tiden 10 år? Till den tiden då man var man bekymmerslös. Man behövde varken oroa sig för nuet eller för framtiden, man kunde bara vara.
Livet är inte alltid lätt, det vet jag. Man kommer alltid stöta på hinder, man kommer alltid få handskas med motgångar och visst - det förstår jag. Men ibland blir det för mycket. För mycket.
Kommentarer
Postat av: Anonym
jag vet vad du menar. jag hatar dessa känslor också. att man känner att man inte räcker till
Postat av: Anna
Kämpa på! Hoppas du mår bättre snart och att du hittar orken och dörren ut. Förr eller senare gör du det. Med hjälp av rätt folk i din omgivning som är beredda på att hjälpa dig, som vill stötta dig och som faktiskt är riktiga vänner så kommer det absolut att gå! Heja heja
Postat av: Anonym
loveu bästa
Trackback
